Uppgift för torsdag vecka 47
Hej alla i 6:3!
Idag är jag tyvärr hemma med sjukt barn (Joshua har feber och blåsor i hela munnen. Ajjj!). Så vi får tillverka termometrar nästa vecka istället ;-(
Ni har en timmes lektionstid och då har ni följande uppgift att jobba med;
Lär dig mer om värme genom att läsa kapitel 8 i fysikboken.
Svara på "Testa dig själv"-frågorna. (Skriv svaren i Word-dokument eller skriv i anteckningsbok)
I tunna boken är det sidan 78-88 och det är s 135-153 i tjocka boken. Gör de ljusgröna och mörkgröna frågorna. Mörkblåa frågor och "hjärnfrågor" är frivilliga (men bra att göra!).
Behöver man göra HELA kapitlet under lektionen?
Nej, jobba så långt ni hinner i kapitel 8. Det är bra om ni hinner med kapitel 8.1 och ännu bättre om ni hinner med 8.2 också. Om någon är fantastiskt snabb och har tid över, så går man vidare med 8.3 "Väder och vind". Ni behöver inte lämna in svaren efter lektionen utan det reder vi ut nästa gång vi ses!
Ha det så kul!
Anna
Idag är jag tyvärr hemma med sjukt barn (Joshua har feber och blåsor i hela munnen. Ajjj!). Så vi får tillverka termometrar nästa vecka istället ;-(
Ni har en timmes lektionstid och då har ni följande uppgift att jobba med;
Lär dig mer om värme genom att läsa kapitel 8 i fysikboken.
Svara på "Testa dig själv"-frågorna. (Skriv svaren i Word-dokument eller skriv i anteckningsbok)
I tunna boken är det sidan 78-88 och det är s 135-153 i tjocka boken. Gör de ljusgröna och mörkgröna frågorna. Mörkblåa frågor och "hjärnfrågor" är frivilliga (men bra att göra!).
Behöver man göra HELA kapitlet under lektionen?
Nej, jobba så långt ni hinner i kapitel 8. Det är bra om ni hinner med kapitel 8.1 och ännu bättre om ni hinner med 8.2 också. Om någon är fantastiskt snabb och har tid över, så går man vidare med 8.3 "Väder och vind". Ni behöver inte lämna in svaren efter lektionen utan det reder vi ut nästa gång vi ses!
Ha det så kul!
Anna
Vecka 47- Vi gör termometrar
Denna lär vi oss mer om värme, temperatur, termometrar och olika sätt att mäta temperatur. Vi tillverkar också våra egna termometrar! Vi lär oss varför "det röda strecket" stiger när det blir varmt. När spriten blir varm blir den "större" för att molekylerna rör sig mer och densiteten minskar. Spriten behöver mer plats och rör sig därför upp i termometern. Likadant är det med luften när den blir varm.
Experiment
1. Värme får en ballong att blåsas upp: Vi trär på en ballong på en E-kolv som vi sänker ned i ett hett vattenbad. Vi ser att ballongen fylls med luft fastän vi inte har "lagt till" någon luft. Det är för att luften tar mer plats när den är varm. När vi sedan kyler ner E-kolven försvinner luften ur ballongen.
2. Vi ser skillnad på varmt och kallt vatten: Såklart kan man känna skillnad på kallt och varmt vatten. I det här experimentet kan man även se skillnaden. Vi lägger i ett färgämne i dels en bägare med kallt vatten och dels i en annan bägare med hett vatten. Man kan se att det kalla vatten är ganska stillastående, medan det rör runt mycket i det heta vattnet. I det kalla vattnet "dansar vattenmolekylerna tryckare". I det heta vattnet "dansar vattenmolekylerna disco".
3. Vi gör våra egna termometrar av provrör, lera, T-röd och karamellfärg. Vi testar att mäta olika temperaturer genom att sätta våra sugrörstermometrar i tre olika vattenbad (kallt, ljummet, hett) i E-kolvar. Vi jämför med en vanlig sprittermometer och tar reda på följande; Vad är den högsta temperaturen vi kan uppmäta (utan att T-rödlösningen rinner över) och vad är den lägsta? Hittills har eleverna fått resultat på ungefär +85 respektive +15 grader Celcius. Bra jobbat!
Läxa
Denna vecka lämnar ni in svaren på "Testa dig själv"-frågorna i kapitel 4 (Solsystemet).
Experiment
1. Värme får en ballong att blåsas upp: Vi trär på en ballong på en E-kolv som vi sänker ned i ett hett vattenbad. Vi ser att ballongen fylls med luft fastän vi inte har "lagt till" någon luft. Det är för att luften tar mer plats när den är varm. När vi sedan kyler ner E-kolven försvinner luften ur ballongen.
2. Vi ser skillnad på varmt och kallt vatten: Såklart kan man känna skillnad på kallt och varmt vatten. I det här experimentet kan man även se skillnaden. Vi lägger i ett färgämne i dels en bägare med kallt vatten och dels i en annan bägare med hett vatten. Man kan se att det kalla vatten är ganska stillastående, medan det rör runt mycket i det heta vattnet. I det kalla vattnet "dansar vattenmolekylerna tryckare". I det heta vattnet "dansar vattenmolekylerna disco".
3. Vi gör våra egna termometrar av provrör, lera, T-röd och karamellfärg. Vi testar att mäta olika temperaturer genom att sätta våra sugrörstermometrar i tre olika vattenbad (kallt, ljummet, hett) i E-kolvar. Vi jämför med en vanlig sprittermometer och tar reda på följande; Vad är den högsta temperaturen vi kan uppmäta (utan att T-rödlösningen rinner över) och vad är den lägsta? Hittills har eleverna fått resultat på ungefär +85 respektive +15 grader Celcius. Bra jobbat!
Läxa
Denna vecka lämnar ni in svaren på "Testa dig själv"-frågorna i kapitel 4 (Solsystemet).
Vecka 46 - Stjärnbilder
Denna vecka blandar vi in lite grekisk mytologi i astronomin. Eleverna tillbringar två lektioner till att studera myten bakom en valfri stjärnbild som just nu är synlig på norra halvklotet. Vi utgår från en aktuell stjärnkarta. Eleverna ska sedan i små grupper sammanfatta den tillsammans. Arbetet avslutas med en halv minut lång muntlig presentation inför resten av klassen. En grupp gör om presentationen till en liten pjäs. Andra presenterar myten genom att dela upp sammanfattningen i mindre delar och turas om med att prata. De gör ett bra jobb!
Läxa
Skriv ner svaren till "Testa dig själv" uppgifterna i kapitel 4 (solsystemet). Gör minst alla ljusgröna och mörkgröna. De svårare uppgifterna är frivilliga. Skicka in senast vecka 47.
Läxa
Skriv ner svaren till "Testa dig själv" uppgifterna i kapitel 4 (solsystemet). Gör minst alla ljusgröna och mörkgröna. De svårare uppgifterna är frivilliga. Skicka in senast vecka 47.
Vecka 45
Vi arbetar vidare för att nå målen i astronomi genom att diskutera årstider, omloppstid, tidszoner, galaxer, stjärnor osv. Vi arbetar mycket med kapitel 4 i fysikboken. Ibland har vi högläsning, ibland jobbar vi individuellt med frågorna, ibland illusterar vi omloppsbanor med lite teater ;-).
Astronomiprov
Vecka 48 är det astronomiprov.
Läs och gå igenom övningsuppgifterna i fysikboken. (De har ni jobbat med under lektionstid. Har du inte hunnit färdigt i skolan, får du jobba på uppgifterna hemma.) Böckerna delas ut i början på nästa vecka.
Tjocka boken; s 50-77.
Tunna boken; s 33-46.
Grupp 6:3f har prov torsdagen den 27 november och grupp 6:1 och 6:2 har prov fredagen den 28 november.
Maila mig eller prata med mig om du behöver hjälp!
Lycka till,
Anna
Läs och gå igenom övningsuppgifterna i fysikboken. (De har ni jobbat med under lektionstid. Har du inte hunnit färdigt i skolan, får du jobba på uppgifterna hemma.) Böckerna delas ut i början på nästa vecka.
Tjocka boken; s 50-77.
Tunna boken; s 33-46.
Grupp 6:3f har prov torsdagen den 27 november och grupp 6:1 och 6:2 har prov fredagen den 28 november.
Maila mig eller prata med mig om du behöver hjälp!
Lycka till,
Anna
Vecka 43: Mer om rymden
Denna vecka ska ni få lite uppgifter där ni använder er dator för att lära er mer om astronomi. Uppgifterna jobbar ni med utan mig (!) på måndagen, eftersom jag då sitter i utvecklingssamtal med mina mentorelever.
Er första uppgift är att gå in på spellänken nedan och svara på frågorna 1-7.
http://www.ur.se/taxitillvenus/
Ibland behöver du klicka på rubriken "Sevärdheter" för att hitta svaret och ibland behöver du leta någon annanstans i spelet!
1. Vilka är de kallaste och varmaste temperaturerna på jorden?
2. Varför kan man inte landa på Jupiter?
3. Hur lång tid skulle det ta att resa från Jorden till solen med raket?
4. Vad heter våra tre närmaste stjärnor?
5. Nämn en planet som snurrar åt "fel håll" (moturs)? (Den krockade troligen en gång för länge sedan med en stor himlakropp och började därefter snurra åt andra hållet!)
6. Vad heter vår närmaste granngalax?
7. Planeterna i vårt solsystem delas in i två grupper; stenplaneterna (eller de jordlika planeterna) och gasjättarna. Vilka planeter ingår i de två olika grupperna?
Här kan du behöva hjälp av http://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
Maila dina svar till mig på
[email protected]
Om du är nyfiken på astronomi, gå in på
http://www.liu.se/forskning/fragaforskare/astronomi.html
Där finns det svar på många spännande frågor om rymden!
Fler uppgifter kommer senare.
Er första uppgift är att gå in på spellänken nedan och svara på frågorna 1-7.
http://www.ur.se/taxitillvenus/
Ibland behöver du klicka på rubriken "Sevärdheter" för att hitta svaret och ibland behöver du leta någon annanstans i spelet!
1. Vilka är de kallaste och varmaste temperaturerna på jorden?
2. Varför kan man inte landa på Jupiter?
3. Hur lång tid skulle det ta att resa från Jorden till solen med raket?
4. Vad heter våra tre närmaste stjärnor?
5. Nämn en planet som snurrar åt "fel håll" (moturs)? (Den krockade troligen en gång för länge sedan med en stor himlakropp och började därefter snurra åt andra hållet!)
6. Vad heter vår närmaste granngalax?
7. Planeterna i vårt solsystem delas in i två grupper; stenplaneterna (eller de jordlika planeterna) och gasjättarna. Vilka planeter ingår i de två olika grupperna?
Här kan du behöva hjälp av http://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
Maila dina svar till mig på
[email protected]
Om du är nyfiken på astronomi, gå in på
http://www.liu.se/forskning/fragaforskare/astronomi.html
Där finns det svar på många spännande frågor om rymden!
Fler uppgifter kommer senare.
Vecka 41 och 42: Solsystemet och universum
Vi fortsätter att jobba med solsystemet denna vecka. Ni kommer att jobba med individuella forskningsprojekt på valfritt ämne inom astronomi. Ni ska skriva en sida om det ni är mest intresserade av; t.ex
- Om Jupiter
- Varför har vi årstider?
- Vad är tidvatten?
- Vad är solvindar?
- Vad är Saturnus ringar?
Uppsatsen ska vara färdig torsdag den 16 oktober v 42. Den ska ha en titel, text i fontstorlek 14 och källförteckning. Texten är en faktatext (tänk på hur ni skriver i svenskan) och ska gärna delas in i några stycken. Glöm inte att skriva namn och mentorgrupp (gärna i sidhuvudet). E-maila helst den till
[email protected]
Jag kommer att samla alla uppsatser för att göra Norrvikens egen alldeles fantastiskt intressanta astronomibok!
Vecka 40: Solsystemet och universum
Denna vecka ska vi avsluta begreppet densitet och också börja jobba med solsystemet!!!
Målen är att
- få kunskap om hur vårt solsystem är uppbyggt.
- lära sig definitionerna för stjärna, planet, måne, solsystem och galax.
- få uppfattning om avstånden i vårt solsystem.
- få kunskap om stjärnbilder.
- få förståelse för varför vi har dag/natt och olika årstider.
- få kunskap om vår måne och förstå hur månen och vår planet påverkar varandra (tidvatten etc).
Demonstrationer och experiment
Vi ser på filmer om universum och vårt solsystem;
http://www.youtube.com/watch?v=kwksMbFNEXs
http://www.youtube.com/watch?v=B1AXbpYndGc
http://www.youtube.com/watch?v=BS88G5WBcfQ
Övningsuppgifter och läsning
Vi kommer att läsa kapitel 4 i fysikboken och jobba med övningsuppgifterna.
Läxa till torsdag 2 oktober
Repetera kapitel 2 (materia) inför provet v 41 (läs mer nedan). Ni kommer att få en papperskopia av kapitel 2 så att ni kan läsa hemma.
Fysikprov torsdag 9 oktober v 41
Ni kommer att ha prov på allt i kapitel 2 (materia).
Läs igenom målen för v 37, 38 och 39 i blogginläggen nedanför, så vet ni vad ni ska kunna!
För att förbereda er för fysikprovet bör ni...
- läsa kapitel 2 (helst några gånger).
- gå igenom övningsuppgifterna (både från boken och de övningsuppgifter som delats ut på papper).
- läsa och tänka igenom era labrapporter.
- läsa på era anteckningar från lektionerna.
Målen är att
- få kunskap om hur vårt solsystem är uppbyggt.
- lära sig definitionerna för stjärna, planet, måne, solsystem och galax.
- få uppfattning om avstånden i vårt solsystem.
- få kunskap om stjärnbilder.
- få förståelse för varför vi har dag/natt och olika årstider.
- få kunskap om vår måne och förstå hur månen och vår planet påverkar varandra (tidvatten etc).
Demonstrationer och experiment
Vi ser på filmer om universum och vårt solsystem;
http://www.youtube.com/watch?v=kwksMbFNEXs
http://www.youtube.com/watch?v=B1AXbpYndGc
http://www.youtube.com/watch?v=BS88G5WBcfQ
Övningsuppgifter och läsning
Vi kommer att läsa kapitel 4 i fysikboken och jobba med övningsuppgifterna.
Läxa till torsdag 2 oktober
Repetera kapitel 2 (materia) inför provet v 41 (läs mer nedan). Ni kommer att få en papperskopia av kapitel 2 så att ni kan läsa hemma.
Fysikprov torsdag 9 oktober v 41
Ni kommer att ha prov på allt i kapitel 2 (materia).
Läs igenom målen för v 37, 38 och 39 i blogginläggen nedanför, så vet ni vad ni ska kunna!
För att förbereda er för fysikprovet bör ni...
- läsa kapitel 2 (helst några gånger).
- gå igenom övningsuppgifterna (både från boken och de övningsuppgifter som delats ut på papper).
- läsa och tänka igenom era labrapporter.
- läsa på era anteckningar från lektionerna.
Idag har ni vikarie fram tills kl 13.30!
Hej alla!
Tyvärr fick min son Benjamin ett astmaanfall i natt så att jag kan inte komma till lektionerna fram till 13.30. Ni har då den stora glädjen att träffa någon annan lärare och ha fysik i alla fall ;-). Bra va´?
NO-fördjupning blir det i alla fall i eftermiddag, för då är jag på skolan.
Vad ni ska göra?
Ni ska fortsätta att jobba med boken precis enligt instruktionerna för v 37, 38 och 39 enligt inläggen nedan. Ni läser texterna (hela kapitel 2) och löser övningsuppgifterna. Om ni inte skulle vara färdiga med dagens läxa så kan ni ju passa på att göra den idag. Om ni skulle bli färdiga med allting, så kan ni fortsätta med kapitel 4: Solsystemet. Läs och gör övningsuppgifterna.
Hur blir det med läxan?
Ni hade ju läxa till idag, men den skjuter vi upp till måndag nästa vecka.
När ska vi labba?
Densitetslabben som vi egentligen skulle göra idag är uppskjuten till måndag.
Ha det kul!
Anna
Tyvärr fick min son Benjamin ett astmaanfall i natt så att jag kan inte komma till lektionerna fram till 13.30. Ni har då den stora glädjen att träffa någon annan lärare och ha fysik i alla fall ;-). Bra va´?
NO-fördjupning blir det i alla fall i eftermiddag, för då är jag på skolan.
Vad ni ska göra?
Ni ska fortsätta att jobba med boken precis enligt instruktionerna för v 37, 38 och 39 enligt inläggen nedan. Ni läser texterna (hela kapitel 2) och löser övningsuppgifterna. Om ni inte skulle vara färdiga med dagens läxa så kan ni ju passa på att göra den idag. Om ni skulle bli färdiga med allting, så kan ni fortsätta med kapitel 4: Solsystemet. Läs och gör övningsuppgifterna.
Hur blir det med läxan?
Ni hade ju läxa till idag, men den skjuter vi upp till måndag nästa vecka.
När ska vi labba?
Densitetslabben som vi egentligen skulle göra idag är uppskjuten till måndag.
Ha det kul!
Anna
Vecka 39: Densitet
Denna vecka ska vi arbeta med begreppet densitet (täthet).
Dina mål är att:
- kunna beskriva vad densitet är och vilka enheter som används
- kunna mäta densiteten hos några olika föremål.
Observationer och experiment!
- Vi jämför densiteten på ett kopparbläck och blybläck genom att väga dem på en digital våg och mäta volymen med linjal.
- Vi ser en film som visar ett experiment på densitet som kallas "Every drop counts" på http://www.bbc.co.uk/cbeebies/nina/watch/
- Vi mäter densiteten hos några föremål med hjälp av en digital våg och två olika metoder för att mäta volym.
Övningsexempel och läsning
Tjocka boken: Läs s. 20-22 och gör uppgifterna på s 22.
Tunna boken: Läs s. 14-16 och gör uppgifterna på s 16.
Arbeta med övningshäftet på materia och volym.
Läxa till torsdag 25 september
Gör färdigt uppgifterna i övningshäftet på materia och volym och lämna in. Labbarna i slutet på häftet gör du på lektionstid. Du ska skriva vad du gjorde och svaren på labbuppgifterna. Glöm inte att skriva namn och mentorgrupp på din läxa! ;-)
Vecka 37-38: Materia och volym
Vi började med att diskutera materia. Vad består världen av?
Vi gick igenom definitionerna för atom, molekyl, grundämne och kemisk förening. Vi gick också igenom ämnenas olika former; fast form, vätskeform och gasform. Vi namngav också de processer som gör att man övergår från en form till en annan; smältning, ångbildning (gasbildning), kondensation och stelning (frysning).
Vi använde vatten som modell i de olika diskussionerna, vilket också passade bra när vi sedan övergick till att prata om volym. Vi tränade på att omvandla t.ex dm3 till liter och liknande uppgifter.
Målen är att
- förstå att all materia består av atomer
- förstå skillnaden mellan och definitionerna på atom, molekyl, grundämne och kemisk förening
- kunna namnge ämnenas former och de processer som gör att ämnen kan övergå från en form till en annan.
- kunna använda mätglas för att bestämma volym av vätskor
- kunna bestämma volymen på regelbundna fasta föremål (t.ex. träkloss) mha linjal.
- kunna bestämma volymen på oregelbundna föremål (t.ex sten) mha vatten i mätglas
- öva på labarbete i samarbete med klasskamrater
- utveckla förmågan att beskriva en vetenskaplig undersökning (skriva labrapport)
- träna upp ett kritiskt tänkande (Ifrågasätt mer och ta ingenting för givet. Vad är egentligen sant?)
Observationer och experiment!
- Vi studerade ämnenas former genom att observera kokhett vatten i en bägare och en isbit i en annan bägare. Bägaren med det heta vattnet täcktes av ett urglas för att illustrera kondensation. Vi observerade också smältning av isbiten.
- Vi tränade på att mäta volym i olika mätglas.
- Vi mätte volymen av ett fast regelbundet föremål; en träkloss.
- Vi mätte volymen av ett oregelbundet fast föremål genom att sänka ner en sten i ett mätglas med vatten.
- Vi mätte små volymer mha pipetter och mätglas.
- Vi lärde oss att bestämma kokpunkten för vatten. Det är till och med spännande att koka vatten om man bara får ha labrock och skyddsglasögon på sig!
Övningsuppgifter och läsning
Eleverna har fått övningsuppgifter på materia och volym, samt läst s. 10-13 i tunna fysikboken eller s. 13-18 i tjocka fysikboken (Spektrum Fysik från Liber). Den tunna boken är mer lättläst och innehåller inte de svårare uppgifterna. Eleverna arbetade också med övningsuppgifterna på s. 13 resp. s 18.
Det finns nu förresten DAISY-skivor för både tjocka och tunna boken att låna för elever med dyslexi. DAISY läser inte bara upp texten, men man kan också sätta in skivan i en dator och se texten samtidigt som den blir uppläst!
Läxa till torsdag 18 september
Lämna in labrapport på bestämning av vattnets kokpunkt.
Vi gick igenom definitionerna för atom, molekyl, grundämne och kemisk förening. Vi gick också igenom ämnenas olika former; fast form, vätskeform och gasform. Vi namngav också de processer som gör att man övergår från en form till en annan; smältning, ångbildning (gasbildning), kondensation och stelning (frysning).
Vi använde vatten som modell i de olika diskussionerna, vilket också passade bra när vi sedan övergick till att prata om volym. Vi tränade på att omvandla t.ex dm3 till liter och liknande uppgifter.
Målen är att
- förstå att all materia består av atomer
- förstå skillnaden mellan och definitionerna på atom, molekyl, grundämne och kemisk förening
- kunna namnge ämnenas former och de processer som gör att ämnen kan övergå från en form till en annan.
- kunna använda mätglas för att bestämma volym av vätskor
- kunna bestämma volymen på regelbundna fasta föremål (t.ex. träkloss) mha linjal.
- kunna bestämma volymen på oregelbundna föremål (t.ex sten) mha vatten i mätglas
- öva på labarbete i samarbete med klasskamrater
- utveckla förmågan att beskriva en vetenskaplig undersökning (skriva labrapport)
- träna upp ett kritiskt tänkande (Ifrågasätt mer och ta ingenting för givet. Vad är egentligen sant?)
Observationer och experiment!
- Vi studerade ämnenas former genom att observera kokhett vatten i en bägare och en isbit i en annan bägare. Bägaren med det heta vattnet täcktes av ett urglas för att illustrera kondensation. Vi observerade också smältning av isbiten.
- Vi tränade på att mäta volym i olika mätglas.
- Vi mätte volymen av ett fast regelbundet föremål; en träkloss.
- Vi mätte volymen av ett oregelbundet fast föremål genom att sänka ner en sten i ett mätglas med vatten.
- Vi mätte små volymer mha pipetter och mätglas.
- Vi lärde oss att bestämma kokpunkten för vatten. Det är till och med spännande att koka vatten om man bara får ha labrock och skyddsglasögon på sig!
Övningsuppgifter och läsning
Eleverna har fått övningsuppgifter på materia och volym, samt läst s. 10-13 i tunna fysikboken eller s. 13-18 i tjocka fysikboken (Spektrum Fysik från Liber). Den tunna boken är mer lättläst och innehåller inte de svårare uppgifterna. Eleverna arbetade också med övningsuppgifterna på s. 13 resp. s 18.
Det finns nu förresten DAISY-skivor för både tjocka och tunna boken att låna för elever med dyslexi. DAISY läser inte bara upp texten, men man kan också sätta in skivan i en dator och se texten samtidigt som den blir uppläst!
Läxa till torsdag 18 september
Lämna in labrapport på bestämning av vattnets kokpunkt.
Hej och välkomna!
Jag heter Anna Smith och är NO lärare på Norrvikens skola. På denna blogg kommer jag att informera om vad sexorna gör i NO. Det är ett bra sätt för både elever och föräldrar att hålla koll på t.ex läxor och också för att komma i kapp om man haft oturen att vara sjuk eller lyxen att vara bortrest till en varm strand!
Hälsningar,
Anna
Hälsningar,
Anna
