Vecka 2-3: Finn Upp

Denna vecka satsar vi på Finn Upp. Vi ser en Finn Upp -film som inspiration.

Veckans övninguppgift
Designa en legoförvaring.
Det kan vara en hylla, låda, säck eller vad du vill. Med hjälp av legoförvaringen ska man både kunna sortera och förvara legot på ett enkelt sätt. Bestäm vilket/vilka material du vill använda (plast, trä, gummi, plast etc). Vilken form ska det ha? Hur stort ska det vara? Ska du ha fickor, fack, blixtlås, gånggärn, kardborreband? Ska den stå, ligga eller hänga? Man kan sortera legot efter färg, form och storlek. Vad tycker du är mest praktiskt?
Gör en skiss och beskriv legoförvaringen i ord.

Läxa
Kom på och designa en uppfinning! Kolla in www.finnupp.se för inspiration. Gå t.ex in på "Hjälp kändisen" så kan du få idéer för uppfinningar! Gå också in på www.m-site.se . Där finns en superbra problemlåda som kan ge dig massor av idéer!

Tänk sedan igenom om uppfinningen...
a) kommer att funka
b) är snygg
c) är billig att tillverka
d) är miljövänlig

Det här ska du göra och lämna in:
1. Skissa din uppfinning (som du kan skicka in som bidrag till Finn Upp-tävlingen).
Du kan använda din design för legoförvaringen eller gärna välja en annan uppfinning om du vill.
Skissen ska helst göras i ett ritprogram som t.ex Paint, Photoshop eller Powerpoint.
Varje skiss ska vara på högst 2 MB. Gör 1-3 skisser.
2. Beskriv din idé. Förklara hur man använder den och hur du/ni kom på idén. Beskriv vem som har nytta av den.
3. Ge gärna din uppfinning ett namn.

Lämna in sista NO-lektionen vecka 3.

Mål i teknik
Strävansmål för denna uppgift är att eleverna;

- utvecklar förmågan att reflektera över, bedöma och värdera konsekvenserna av olika teknikval,
- utvecklar intresset för teknik och sin förmåga och sitt omdöme vad gäller att hantera tekniska frågor.

Mål som ska uppfyllas för att få godkänt på uppgiften är att eleverna ska:

- kunna analysera för- och nackdelar när det gäller teknikens effekter
- kunna göra en skiss, ritning eller liknande stöd och beskriva hur konstruktionen är uppbyggd och fungerar.


Vinnare i "Gissa grejen" är...

Astrid i 7:3!

Det var en persiljekvarn!

Astrid får en biobiljett i brevlådan!

Kemi-Julkalender

Hej alla,

Ta en titt på
http://www.lth.se/kemijulkalender

eller

http://www.julenskemikalender.se/kalender.html

och kolla in dagens experiment!

Vecka 49-51 - Blandningar, löslighet och separation

Dessa veckor arbetar vi med begreppen blandning, lösning, löslighet, emulsion, uppslamning, separation, mättad lösning mm. Vi tittar på en film från Medioteket för att förstå dessa begrepp bättre.

Experiment
1. "Vart tog saltet vägen". Vi häller salt i vatten och ser att vikten ökar, medan volymen inte ökar. Varför?

2. "Vi blandar sand och salt i vatten". Varför löser sig saltet, men inte sanden?

3. Vi illustrerar löslighet ("lika löser lika") och separation genom kromatografi: Vi separerar färgämnen i olika pennor.  
a) För att separera färgerna i spritbaserade whiteboardpennor gör vi kromatografin med hjälp av sprit. (Det funkar inte med vatten!)
b) För att separera färgerna i vattenbaserade tuschpennor gör vi kromatografin med hjälp av vatten.

4. Vi demonstrerar också andra typer av separation; dekantering och filtrering. Vi diskuterar sedimentering och centrifugering. (Det var många ord som slutade på "ing"!)

5. Vi illustrerar skillnaden mellan blandning och kemisk förening. Vi blandar svavel med järnfilsspån men inget händer. Vi kan separera järnet från svavlet med en magnet. Värmer vi däremot upp blandningen får vi en kemisk reaktion och järnsulfid bildas. Järnsulfid har helt andra egenskaper än järn och svavel har.

Vi leker Pictionary
Vi tränar på att beskriva olika begrepp inom kemin med hjälp av bilder!

Eleverna får följande instruktioner;
1. Förbered dig genom att skriva en lista på alla nyckelord från kapitel 3.1 och 3.2.
2. Rita sedan en bild till varje nyckelord.
3. Tävlingen börjar!
Eleverna som ska rita går fram till Whiteboarden och illustrerar valfritt nyckelord.
Samma nyckelord för vara med max två gånger under samma tävling och aldrig två gånger i rad.
Man får inte prata eller skriva för att förklara.
Resten av eleverna gissar genom att räcka upp handen. Man måste ha räckt upp handen och fått ordet för att gissningen ska gälla. (Det kan gå ganska vilt till annars;-D).

Läxor
Ni ska läsa på texten och svara på frågorna i kapitel 3.
3.1 har ni i läxa till torsdag v50.
3.2 har ni i läxa till torsdag v51.

Vecka 48

Denna vecka avslutar vi rostlabben. Vi övar på att skriva en bra labrapport. Vi koncentrerar oss särskilt på "resultat" och "diskussion". Läs också inlägget längre ner om hur man skriver en bra labrapport.

Experiment
1. Vi gör koldioxid genom att hälla saltsyra på marmorkross.
2. Vi gör saltkristaller. Vi löser upp kopparsulfat i vatten och ska låta det stå tills det torkat in. Kvar blir då vackra blå kristaller.

Läxa
Labrapport på rostexperimenten. Skicka senast torsdag 4 december till:
[email protected]

Uppgifter för torsdag vecka 47

Hej alla!
Idag är jag tyvärr hemma med sjukt barn (Joshua har feber och blåsor i hela munnen. Ajjj!).
Ni har en timmes lektionstid och då har ni följande uppgifter att jobba med.

1. Lär dig mer om rost genom att läsa kapitel 13.5 i kemiboken.
Svara på "Testa dig själv"-frågorna. (Skriv svaren i Word-dokument eller skriv i anteckningsbok)
I tunna boken är det sidan 142-143 och det är s 282-284 i tjocka boken. Använd så småningom din nya kunskap om rost för att skriva en bra diskussion i rostlabrapporten!

2. Lär dig mer om blandningar genom att läsa så långt du hinner i kapitel 3 (s 23-28 i tunna boken eller s 39-50 i tjocka boken ). Svara på "Testa dig själv"-frågorna. (Skriv svaren i Word-dokument eller skriv i anteckningsbok)
Jag förklarade lite om att juice är en blandning av olika ämnen under senaste lektionen. I en blandning sitter inte ämnena ihop utan kan skiljas åt utan en kemisk reaktion. T.ex innehåller juice både vatten och socker, men man kan lätt bli av med vattnet genom att koka juicen och låta vattnet ånga bort. 
(Jobba så långt ni hinner i kapitel 3. Det är bra om du hinner med kapitel 3.1 och ännu bättre om du hinner med 3.2 också. Du behöver inte lämna in svaren efter lektionen utan det reder vi ut nästa gång vi ses!)

Ja, det var ju spännande att sitta med näsan i boken en hel timme! Hoppas att ni får ut något av det och kommer ihåg en del av detta nästa vecka då vi ska jobba mer med blandningar. Jag får  väl gottgöra er med någon extra supercool lab nästa gång!

Ha det bra och sköt om er!
Anna

Vecka 47 - Hur rostar järn?

Denna vecka pratar vi vidare om kemiska reaktioner och fördjupar oss i vad som händer när järn rostar. Samtidigt får eleverna träna på att designa experiment. Hur ska man göra för att få svar på sina frågor när man planerar ett experiment? Vi övar också mer på begreppen atom, molekyl, grundämne och kemisk förening.

Experiment - Rostlab

Vi tar reda på vad det är som gör att järn rostar. Eleverna kom själva fram till att både syre och vatten behövs och att salt gör så att järnet rostar ännu mer. Men....nu ska vi med några experiment visa att det faktiskt är som vi tror. Hur gör man då? Vi diskuterade detta i grupperna och jag gav lite tips. Vi använde följande material:

- Provrör, provrörsställ, gummiproppar, järnfilsspån, nykokt vatten (nästan luftfritt), kranvatten (innehåller luftbubblor), bomull, koksalt (=havssalt eller natriumklorid), natriumsulfat (suger upp vatten), bomull, spatlar.

Under lablektionen nästa vecka (vecka 48) ska vi undersöka vad som hänt i provrören.

Läxor
Denna vecka lämnas svaren på "Testa dig själv" frågorna i kapitel 2 i kemiboken in.
Labrapport på rostlabben lämnas in vecka 49.

Ha det så kul!
Anna

Vecka 46 - grundämnen och kemiska föreningar

Denna vecka får eleverna sina kemiböcker. Vi gör också ett roligt experiment där vi skapar vattenånga av vätgas och syrgas. Vätgasen och syrgasen tillverkar vi själva!

Läxa
Gör "Testa dig själv"-uppgifterna i kapitel 2. Kapitel 2 motsvaras av s. 16-33 i tjocka boken och 7-21 i tunna boken. Frågorna ska mailas till mig (eller lämnas in på papper) senast torsdag nästa vecka (20 november vecka 47).
Min E-mailadress: [email protected]

Experiment
1. Vi tillverkar vätgas genom att lägga magnesiumband i saltsyra.
2. Vi tillverkar syrgas genom att blanda kaliumpermanganat med väteperoxid.
3. Vi tänder eld på blandningen av syrgas och vätgas och tillverkar på så sätt vatten!
4. Vi gör "elefanttandkräm" genom att tillsätta handtvål eller diskmedel till experiment nr 2.

Finn Upp
Vi fortsätter med att "brainstorma" kring förslag för uppfinningar inför tävlingen nästa år.


Vecka 45 - Mer kemi

Övningsuppgifter
1. Vi läser kapitel 2 i kemiboken och arbetar med övningsuppgifterna. Svaren på övningsuppgifterna ska lämnas in till mig (på papper eller ännu hellre via mail). Datum för inlämning ges senare.

Finn Upp
Vi startar med ett uppfinningsprojekt! Vi ska vara med i en nationell tävling där elever lämnar in bidrag på egna uppfinningar. Detta avsnitt tillhör tekniken för År 7. Vi kommer att ha Finn Upp-lektioner ca 2-4 gånger i månaden. Ni kan läsa mer på
http://www.finnupp.se/

Hur skriver man en labrapport?

Så här gör du:

1. Börja med att ge rapporten en titel.
2. Skriv rubriken Inledning.
Under rubriken förklarar du kort vilket experiment du gjort och varför. Du skriver också en hypotes.
3. Skriv rubriken Material och metod
Beskriv vad du använt och hur du gjorde ditt experiment. Du ska vara så tydlig att en kompis som inte har gjort experimentet kan göra om experimentet bara genom att läsa din beskrivning.
4. Skriv rubriken Resultat.
Beskriv vad som hände. Vad observerade du?
5. Skriv rubriken Diskussion.
Jämför gärna resultaten med din hypotes. Förklara varför resultaten blev som de blev och dra slutsatser. Använd gärna de nya ord du lärt dig inom NO:n när du förklarar.

Exempel på labrapport

Innehåller gurkor eller morötter mest vatten?

Inledning
För att jämföra andelen vatten i gurka med andelen vatten i morot, mättes deras vikt före och efter de torkats i ugn. Hypotesen var att gurkor innehåller störst andel vatten.

Material och metod
Till experimentet användes gurka, morot, potatisskalare, en kniv, en digital våg, en ugn, en bakplåt och bakpapper. Vi skalade och delade morötterna och gurkan och vägde upp 100 g av vardera. Sedan torkade vi dem på plåten över natten i 50 grader Celcius. När de kändes torra vägde vi dem igen.

Resultat
Gurkbitarna, som vägt 100g från början, vägde 4 g efter torkningen och innehöll alltså 96% vatten. Morotsbitarna vägde 22 g efter torkningen och innehöll därför 78% vatten.
 
Diskussion
Hypotesen att gurkan innehåller mest vatten stämde enligt detta experiment. Andelen vatten i gurka stämde också bra överens med de fakta som finns på Livsmedelsverkets databas som visar att gurka innehåller 95,9 % vatten. Morot däremot borde innehålla 87,5% vatten enligt Livsmedelsverket, medan vi bara uppmätte 78%. Detta är 9,5% mindre vatten i morotsbitarna än förväntat. Detta berodde antagligen på att morötterna var lite gamla och skrumpna och redan hade förlorat lite vatten genom avdunstning innan vi torkade dem.

Källa: http://192.121.81.11/livsmedelsok/

Av Hugo Smarthufvud, 7B.

Vecka 43 - Dags för kemi!

Efter att alla elever skrivit sina fysikprov vecka 42, hade vi en utvärdering av NO:n. Flera elever ville gärna ha färre läxor än en läxa i veckan, men det gick jag tyvärr inte med på;-). Vi kom fram till att vi alla vill labba så mycket som möjligt och det är vi HELT överens om! Sedan presenterade jag vilka ämnen inom kemi, fysik, biologi och teknik vi kommer att jobba med i årskurs 7. Eleverna fick därefter rösta fram vilket ämne vi ska börja jobba med nästa vecka. Kemin vann med knapp ledning över biologin!

Målet denna vecka är att
- kunna definiera och beskriva grundämnen, kemiska föreningar, blandningar, atomer och molekyler. Hur vet man vad som är vad?

Övningsuppgifter
1. Vi löser korsord som handlar om grundämnen.
2. Vi lär oss mer om olika grundämnens användningsområden genom att arbeta med övningsuppgifter. Visste du att väte är det vanligaste grundämnet i universum, att kalcium behövs för att spänna musklerna och att magnesium används i fyrverkerier? Tänk att vi får i oss magnesium när vi äter t.ex. gröna grönsaker!
3. Vi spelar också ett kortspel med grundämnenas kemiska symboler och lär oss namnen och symbolerna för 14 grundämnen.

Experiment
Kallt och varmt vatten; Jämför vattenmolekylernas rörelse i varmt och kallt vatten. Vi använder kaliumpermanganat för att se rörelsen tydligt. Vi pratar om energi.
Vad är det som brinner? Vi tänder ett ljus och diskuterar vad som egentligen händer. Vi lär oss mer om fast form, vätskeform och gasform.
Fem mystiska ingredienser: Vi identifierar innehållet i fem bägare. Alla kan man hitta i skafferiet. Vi använder våra fem sinnen för att bestämma vilka olika egenskaper ämnena har! Vi tränar samtidigt på begreppen blandning, kemisk förening, atom och grundämne.
Bygga molekyler: Vi tränar på att bygga molekyler med hjälp av byggsatser. Samma sorts atomer finns i socker som i alkohol. Vi ser att molekyler kan vara olika stora, ha olika form och bestå av en eller flera olika sorts atomer.



                    Varför sprids kaliumpermanganatet väl i det varma vattnet men inte i det kalla?



                     Vi tittar noga på lågan. Vad är det som brinner och hur går det till?
 


 Vilka egenskaper hos blandningarna och de kemiska föreningarna fick dig att bestämma vad de var?


                    Vi byggde molekyler av t.ex. vatten, koldioxid, bensen och etanol.

Läxa
Skriv en labrapport om "Varmt och kallt vatten", "Vad är det som brinner?" och "Fem mystiska ingredienser". E-maila rapporten till mig på [email protected] . Senaste inlämningsdatum är fredagen den 7 november.

Vecka 42: Repetition och prov

Denna vecka har ni prov på kraft, rörelse och tryck. Se målen för vecka 37, 38, 39 och 40 för att veta vad du ska läsa på.
- Gå igenom alla övningsuppgifter som delats ut.
- Läs och tänk igenom alla labbar vi har gjort
- Läs och gör övningsuppgifterna i kap 6 och 7 i boken t.o.m. s 123.

Lektionen på måndag
Göra färdigt labben där alla beräknar sitt eget tryck mot golvet.

Lektionen på tisdag
Repetera all fysik vi har gjort hittills för att vara förberedda på provet på onsdag.

Lektionen på onsdag
Prov!

Vecka 41: Tryck

Denna vecka har vi jobbat vidare med tryck!

Experiment
"Hur stort är ditt tryck mot golvet?" Med hjälp av kartong, sax, digital våg och linjal och miniräknare kan var och en bestämma sitt eget tryck mot golvet. Vi fortsätter med detta på måndag nästa vecka.

Utvärdering
Denna vecka utvärderar alla elever sitt arbete i NO. Utvärderingen kommer sedan att användas under utvecklingssamtalen vecka 43.

Vecka 40: Tryck

Denna vecka ska vi jobba med tryck!
Vi diskuterar vad man menar med tryck, hur det kan mätas och hur kraft och area påverkar trycket. Vi jämför också hur trycket påverkas av fasta föremål, vätskor och gaser. Vad händer när man dyker och hur kan flygplan flyga?

Målen är att
- kunna förklara begreppet tryck
- känna till enheten för tryck
- veta hur kraft och area påverkar trycket på fasta föremål
- veta hur man beräknar tryck i olika övningsexempel

Observationer och experiment!
- Ballongförsök (vi blåser upp en ballong med hjälp av vattenånga).
- Upp- och nervänt provrör
- Blöt bomull
- Fladdrande papper
- Vattenpelare

Övningsuppgifter och läsning
Tjocka boken: Läs s 120-132 och jobba med uppgifterna på s 123, 127 och 132.
Tunna boken: Läs s 69-76 och jobba med uppgifterna på s 71, 74 och 76.
Arbeta med de utdelade övningsuppgifterna.

Läxa
Lämna in svaren till övningshäftet (som har Resväg och restid hänger ihop" på framsidan). Glöm inte att skriva namn och mentorgrupp på din läxa.

Prov onsdag 15 oktober vecka 42
Ni har prov på kraft, rörelse och tryck. Se målen för vecka 37, 38, 39 och 40 för att veta vad du ska läsa på.
- Gå igenom alla övningsuppgifter som delats ut.
- Läs och tänk igenom alla labbar vi har gjort
- Läs och gör övningsuppgifterna i kap 6 och 7 i boken t.o.m. s 123

Vecka 39: Rörelse

Vi ska fortsätta arbeta med rörelse denna vecka.

Målen är att:
- förstå begrepp som likformig och olikformig rörelse
- kunna beräkna medelhastighet
- förstå hur fritt fall påverkas av luftmotstånd och gravitation
- förstå vad centrifugalkraft är
- förstå vad tröghet är

Observationer och experiment!
- Vi demonstrerar centrifugalkraft genom att snurrar runt en yoghurtburk med vatten och ser att vattnet hålls kvar i burken fastän den är upp och ner.
- Bilar kan köra på en vägg tack vare centrifugalkraft! Se
http://www.youtube.com/watch?v=hZOekFFSoWI
- Vi gör en glidfarkost som kan sväva över underlaget utan friktion. Vi bygger farkosten av bland annat CD-skiva och ballong.
- Krock med vagn för att illustrera tröghet.

Övningsuppgifter och läsning
Tjocka boken: Läs s 105-113 och jobba med övningsuppgifterna på s. 107, 110 och 113.
Tunna boken: Läs s 61-66 och jobba med övningsuppgifterna på s. 62, 64 och 66.
Arbeta också med uppgifterna i övningshäftet (som har "Resväg och restid hänger ihop" på framsidan). Gör så mycket du hinner!

Läxa
Lämna in labrapport på hastighetslabben som gjordes förra veckan (experiment 11).

Vecka 37-38: Kraft och rörelse

Under de här två veckorna har vi jobbat med kraft och rörelse.
Vi har övat på begreppen tyngd, tyngdpunkt, massa, friktion, luftmotstånd,hastighet och acceleration.
Eleverna har också fått en labbok som de ska anteckna i under labbarna samt tränat på hur man skriver en labrapport. Det är inte lätt att skriva i början, men jag tycker att de har varit väldigt duktiga!

Målen är att
-förstå skillnaden mellan massa och tyngd
-förstå vad lodlinje och stödyta är
-förstå vad kraft är och kunna ge exempel på olika krafter
-förstå vad hastighet är och kunna beräkna hastighet i olika övningsexempel
-öva på labarbete i samarbete med klasskamrater
-utveckla förmågan att beskriva en vetenskaplig undersökning (labrapport)
-träna upp ett kritiskt tänkande

Observationer och experiment!

1. Hitta tyngdpunkten i en pekpinne.
2. Den mystiska kartongen (Den faller inte över kanten eftersom tyngdpunkten förskjutits mha tyngder som gömts i ena sidan av kartongen).
3. Stå tätt intill en vägg (med både fot och skuldra) och böja sig åt sidan utan att tappa balansen (går ej eftersom tyngdpunkten inte ligger ovanför stödytan).
4. Vad faller fortast - pappersboll, tennisboll eller bomullsboll? (Det visar sig att tyngden inte har någon betydelse)
5.  Vad faller fortast - slätt papper eller pappersboll med samma massa? (Pappersbollen, eftersom den har lägre luftmotstånd)
6. Vi kände på magnetisk kraft med stavmagneter och använde kompasser. Vi pratade om att vår planet är en jättelik magnet!
7. Vi undersökte friktion genom att testa att knyta upp olika slags snören.
8.  Vi undersökte friktion genom jämföra hur lätt/svårt det var för en isbit och en träbit att glida över en plastyta.
9. Vi jämförde massa och tyngd hos olika föremål genom att använda dynamometrar.
10. Vi räknade ut hastigheten för en rullande träbil.
11. Vi räknade ut hastigheten för 1) tre olika elever som går/promenerar 50 meter. 2) tre fordon som åker 50 meter.

Räkneuppgifter och läsning
Eleverna har fått övningsuppgifter på massa och tyngd, samt läst s 97-104 i tjocka fysikboken eller s 56-60 i tunna fysikboken (Spektrum Fysik från Liber). Den tunna boken är mer lättläst och innehåller inte de svårare uppgifterna. Eleverna arbetade också med övningsuppgifterna på s. 104 resp 60.

Det finns förresten nu DAISY-skivor för både tunna och tjocka fysikboken att låna för elever med dyslexi. DAISY läser inte bara upp texten, men man kan sätta in skivan i en dator och se texten samtidigt som den blir uppläst!

Läxor
Onsdag v38: Lämna in en labrapport för minst ett experiment. Välj mellan experiment 5, 6, 7, 8 och 9.

Hej och välkomna!

Jag heter Anna Smith och är NO lärare på Norrvikens skola. På denna blogg kommer jag att informera om vad sjuorna gör i NO. Det är ett bra sätt för både elever och föräldrar att hålla koll på t.ex läxor och också för att komma i kapp om man haft oturen att vara sjuk eller lyxen att vara bortrest till en varm strand!

Nyare inlägg
RSS 2.0